Varför har stränglängden betydelse?
Stränglängden har störst betydelse för basregistret. Ju längre ner i basen vi spelar, desto mer ökar våglängden och därmed kravet på massa och renhet i svängningarna för att alstra en vacker baston utan oönskade deltoner.
Det är också skälet till att bassträngar i pianon och flyglar har kopparspunna strängar. Koppar har hög densitet och går att tillverka i tunna strängar för att kunna spinnas längs en kärna av strängstål. Längden tillsammans med massan krävs för att undvika att sinusvågen bryts upp i en massa disharmoniska övertoner.
Våglängden är orsaken till detta problem. Slår vi exempelvis an tvåstrukna a, d v s a2 = 880Hz, hamnar vi på en våglängd på bara 0,39 m eller om ni så vill 39 cm.
Spelar vi däremot en baston, säg A i kontraoktaven, så är frekvensen 55Hz, i 20 graders rumstemperatur och med ljudhastigheten i luft på 340m/s, (eller 1224 km/timme), får vi våglängden:en
340m*s-1 / 55 s-1 = 6,2 m! (s-1 = Hz = svängningar per sekund)
Halva våglängden är 3,1 m (110Hz). En kvarts våglängd är 1,55 m (220Hz), en åttondels våglängd 0,78 m (=440Hz stämgaffel a1!)…. o s v.
Med en 19-fots flygel kommer den långa och också tunga strängen för kontra-A att svänga med mycket få disharmoniska deltoner som kan grumla dess timbre.
Vill ni lyssna och veta mera?
Här är länken, håll till godo:
https://www.classicfm.com/discover-music/instruments/piano/alexander-piano-longest-in-the-world/