Category: Nyheter

Pianot kan ibland bli ostämt fortare än normalt och vara svårstämt utan någon direkt synlig orsak.
Det kan handla om enstaka tangenter, tangentkluster eller bara en enda som bråkar och inte vill hålla sig i rätt tonhöjd.

Problemet är ofta stämnageln, (pianots/flygelns motsvarighet till gitarrens stämskruvar), den lilla järnpinne runt vilken strängen är upplindad och som håller emot strängens dragkraft nedåt.
Det är krafter runt 60-80kg som “drar” på stämnageln. Det betyder att greppet om stämnageln måste vara extremt stabilt! När pianostämmaren får ta i ordentligt med stämnyckeln så är detta ett gott tecken på att stämnageln sitter som i ett skruvstäd och kommer att hålla stämningen utan problem.

Utan detta grepp kan minsta lilla glidning göra att strängen blir ostämd.
Vad kan man då göra om stämnageln tappat sin infästning och rör sig av dragkraften?

Jo, till att börja med så kan man enkelt driva in stämnageln djupare i stämstocken. Hålet är av trä och stämnageln har en lätt konisk utformning. Så greppet ökar med ökat djup.
Ibland är dock denna åtgärd utförd mer än en gång av pianostämmare, särskilt på äldre pianon. Då har spolen / stränglindningen redan nått vägs ände, d v s det går inte att driva in strängen djupare eftersom lindningen redan tar i godset vid hålets kant!

Den enda lösningen då är att byta ut stämnageln och ersätta den med en dimension som är två steg tjockare. Denna procedur går tämligen smärtfritt men är något tidskrävande eftersom stor försiktighet med den befintliga strängen måste iakttas.

Man vill helst bevara strängen intakt, särskilt i basregistret, eftersom en ny sträng alltid sticker ut i klangen och färgar ackord på ett ofta oönskat sätt.

Men denna åtgärd är mycket framgångsrik och kan rädda ett annars ostämbart piano.

När dina hammare börjar kännas hårda, saknar dynamik och ger ett hårt, metalliskt ljud ifrån sig…ja, då är det dags att renovera dem. (Bilden till vänster)

***

Renovering görs genom att fila, slipa och formge filten på hammaren så att den kommer så nära sin ursprungliga form som möjligt. Formen av en upp och nervänd vattendroppe. Se bild till höger ->

***

Jämför hammarna till vänster, den vänstra är tillplattad, hårt packad, sliten och har tappat sin form samt fått djupa strängavtryck i filtens topp, den högra är slipad till rätt form, med ny fräsch filt som också strukits med varmt strykjärn. Detta gör att hammaren återfår sin spänst, pregnans och dynamik samt att missljud elimineras. Det blir dessutom likljudande över klaven!

***

Klart! Se, så fina hammare!

Kawai RX-3 har ett stort ljud, fin timbre med en härlig kropp. Priset ligger mellan 9.000-11.000€

Ligger i storlek mellan GX-3 188cm och GX-2 180cm

Hade nöjet att stämma och justera denna modell för ett litet tag sedan. Jag kan bara varmt rekommendera denna ‘stora’ flygel i mellanstorlek!

“Hellre lyss’ till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge” – från dikten ‘Åkallan’ – Verner von Heidenstams bevingade ordspråk är väl något som även en pianostämmare måste hålla med om….även om vi verkligen avskyr strängar som brister….något vi INTE vill åkalla!

Strängbrott är aldrig roliga, särskilt inte om de inträffar under  stämning. Det kan, trots alla vidtagna försiktighetsåtgärder, hända även den bäste!

Vad gör en pianostämmare för att eliminera risken för strängbrott? Jo, alltid börja med att sänka tonhöjden på den aktuella strängen, därvid lossnar eventuella rostpunkter med de delar av metallgodset som är i ständig kontakt med strängen. Sedan att aldrig lyfta strängen i stora steg, man klättrar försiktigt för att höja tonhöjden….!

Men, trots detta så…pang!, strängen brister….vad göra? Ja, har man en bit strängstål till hands och lämpliga verktyg så går det att förlänga resterande sträng med en ny bit och därefter stämma upp strängen! Trolleri? Kolla in dessa bilder:

Varför är detta intressant? Jo, man kan i princip reparera på plats, enormt värdefullt, om pianot ska användas samma kväll, exempelvis! En skarvad, (spliced eng.), sträng är redan stretchad och kommer att hålla stämningen efter reparationen.

Väljer man att sätta dit en ny sträng, om man kan vänta en vecka, så kostar en ny sträng, i basen exempelvis, en hel del eftersom koppar som spinningen i bassträngarna består av, är mycket dyr! Vidare måste man återkomma för att korrigera den nya strängen som behöver en vecka på sig att stretchas och således måste lämnas en bra bit över sin korrekta tonhöjd!

Hört talas om en skåpflygel?

….eller på engelska: ‘upright grand piano’?    

Nej, det är kanske inte det vanligaste instrumentet men praktiskt av utrymmes-skäl!

Objektet ni ser på bild, en skåpflygel från 1812, tillverkad av ‘J.D. Banks piano factory’ i Liverpool, är bara

150 cm på bredden, 80 cm djup men hela 255 cm på höjden! Golvytan den tar i anspråk är inte mer än 1,2 kvadratmeter!

Detta exemplar var dock bortom all räddning och kräver en total restaurering i en pianofabrik.

Ibland får jag i uppdrag att finna ut varför ett piano ger ifrån sig olika missljud.

Missljud kan uppstå i olika former. Det kan vara kopplat till pedalerna eller själva nedtryckningen av tangenterna.

Men det kan också vara mer svårlokaliserat genom att det uppträder som en oklar generell missljudande klang vid vissa specifika tangenter eller vid anslag av stora ackord.

Det är ibland lätt, ibland ytterst svårt att hitta felen eftersom instrumentet i sig är så stort och innehåller upp mot 10.000 rörliga delar! Allt som har med mekaniken att göra är ljuddämpat med hjälp av röd kashmirfilt, tjock grön filt eller gummi bussningar.

Pedalspelet är nog det vanligast felet och manifesterar oftast en form av gnissel vid aktivering av höger- eller fortepedalen. Avhjälps hyfsat lätt med hjälp av smörjmedel, vapenolja eller teflonpulver. Vilket motmedel man använder beror på var gnisslet uppträder.

Tangentnedtryckning kan ge gnissel p g a att garneringen under tangenten, i styrstiftets hål, har hårdnat över tid av olika anledningar och behöver fluffas upp och/alternativt torrsmörjas genom applicering av teflonpulver direkt i tangentens hål.

Vid anslag är det inte helt självklart varifrån missljudet emanerar eftersom man då också får förstärkning av oljudet via resonansbottnen! Det kan röra sig om falska övertoner, surrande, skorrande, distorderande eller metalliskt klingande oljud.

Här får man gå metodiskt till väga vid felsökningen som oftast tar betydligt längre tid i anspråk än ovan tidigare nämnda typer av fel. Enkla fel kan ta lång tid att hitta och omvänt så kan grava felaktigheter gå ganska så fort att hitta.

-En sprucken resonansbotten brukar ge sprucket/distorderat ljud vid vissa toner, främst i basen.

-Främmande föremål och förhårdnader i hammarfilten kan ge distorderat eller metalliskt klingande ljud dock endast för en specifik tangent.

-Främmande föremål under tangenterna kan ge metalliska ljud eller störa tangentens upp- eller nedåtgående rörelse.

-Främmande föremål i mekaniken kan också ljuda vid anslag och kräver en demontering av mekaniken, men också detta endast för specifika tangenter.

-Främmande föremål som ligger mot resonansbotten kan låta som en kombination av alla övriga beroende på det främmande föremålets art, material och hårdhet!

Som exempel kan jag nämna ett nyligen löst problem där vissa tangenter och stora ackord gav ett distorderat surrande biljud vid anslag, en överton, alltid samma, uppstod vid anslag av vissa enstaka tangenter….!?

Felsökningen jag genomförde innefattade då ovan beskrivna tillvägagångssätt och tog upp mot en timma i anspråk av fruktlösa ansträngningar!

Felet uppdagades omedelbart när jag beslöt mig för att inspektera baksidan av resonansbotten. Mot resonansbotten låg en…stämgaffel som hela tiden gav skorrande ljud och övertonen till ettstrukna a vid spel! (se bilden t h)

En ny flygel är visserligen justerad och stämd när den lämnar fabriken…

Men icke desto mindre behöver den en översyn och injustering när den packas upp hos den nye ägaren efter en ibland ganska lång transportväg!

Transportsäkrade hammare, skillnaden i luftfuktighet mellan platserna gör att en stämning samt justering av hammarhöjd är nödvändig! Justerar man hammarhöjd så påverkas dropp, fjädertryck och let-off följaktligen…så man hamnar i en fullständig grundjustering ändå!

Så en översyn av mekanikens delar är väldigt viktigt för att se att inget har rubbats ur sitt normala läge. Pedalspel och lyra sitter korrekt? Transporten har skett utan att tillfoga instrumentet några skador eller anomalier? Hammarfilten är också föremål för översynen.

Det jag brukar göra, förutom intoneringen som kommer sist, är en grundläggande justering av

• ‘The Big Three’, d v s justera korrekt hammarhöjd, fjädertryck och dropp. Förutom det, så gör jag också en kontroll /justering av let-off, d v s hammarens läge och anslagspunkt mot strängen samt fångning och after-touch.

När jag är nöjd med mekanikjusteringen så går jag över till stämning och därefter intonering.

• Stämning av ett nytt instrument är särskilt viktig eftersom strängarna också är nya! Nya strängar måste stretchas och stabiliseras på den rätta tonhöjden! Man får räkna med 3-4 stämningar det första året för att därefter gå ner till 2-3 och slutligen 1-2 per år vilket är minimum för en ny flygel!

• Intonering

I första hand påverkar jag dynamiken, pregnansen, nyansering, missljud, sustain samt jämnhet över
klaven.

I andra hand påverkar jag vänster pedal, soft/shift pedal, så att hammarna verkligen går fria från ‘una corda’, men framförallt hittar sina egna spår i hammarfilten, MELLAN de spår som normalläget ger.

Instrumentet kommer efter detta jobb har utförts att nå sin absoluta topp efter cirka två år!

Ovanstående har utförts på en Kawai GX-2, se bilderna, anskaffad för två år sedan hos en kund och den har verkligen blivit underbar att spela på!

Rekommenderas!

 

En Steinway är ändå alltid en Steinway..

Stämde häromdagen en M-flygel 170cm lång, i södra Stockholms län, från 1932!

Den hade inte stämts på 15 år. Tonhöjden hade inte sjunkit mer än 1,5Hz och den gick hyfsat fint att spela på! Den hade alltså rört sig väldigt lite på denna evighet utan stämning!

Det borgar för ett välgjort exemplar och att den stått i en god miljö med små variationer i luftfuktighet. Man kan se tidens tand på elfenbenstangenternas beläggning av smuts…

Men alltså en otrolig stämhållning i denna pjäs!

 

Spelarluft betyder inte att pianospelaren behöver gå ut för att ta en nypa frisk luft , även om detta kan vara välgörande ibland.

Nej, det syftar istället på det lagom irriterande tangentglapp man ibland upplever och som gör att hammarens tyngd inte kan kännas när man lägger fingret på tangenten.

Det i sin tur, medför att man har  minskad kontroll och spelkänsla, vilket leder till att anslaget blir för hårt och onyanserat.

Detta glapp, eller luft mellan spelaren och hammarens fot, justerar man enkelt bort och vips så får man ett mycket mer lättspelt piano.

Detta problem finns bara i pianon eftersom flyglar har en annan typ av mekanik…

Fråga alltid din pianostämmare om han/hon tycker att det är dags för en justering!

Fotnot: spelaren kan ses på bilden intill, längst ner på bilden, en smal träpinne som överför energin från tangenten till hammaren. Korrekt justering på bilden = inget glapp, ingen luft mellan…!

Att köpa ett begagnat piano eller en flygel kan vara mycket svårt, särskilt om man är lekman. Vad ska man gå efter?

Här ger jag några råd som var och en kan använda sig av när man bedömer ett instrument:

Är det allmänna intrycket att pianot är vårdat?

1. Titta på tangenterna. Sitter de med jämna
   mellanrum?
   Är tangentbeläggningen hel?
   Detta avslöjar om instrumentet stått i en fuktig/torr eller extremt instabil miljö och troligen fått utstå en ganska omild behandling. (Skadade beläggningsändar)
2. Är instrumentet fruktansvärt ostämt?
   Då är förmodligen instrumentet och stämstocken,
   (ett trälaminat som stämnaglarna sitter i och som håller stämnageln på plats), skadat av omgivande miljö.
   Om så är fallet kan pianot i värsta fall vara omöjligt att stämma!
   I lindrigare fall kommer pianot att tappa stämningen efter en kort tid.
   Kostnaden för att åtgärda detta överstiger i regel pianots värde! Innebär bl. a. stämnagel-(stämskruvs-)byte och nya strängar samt åtskilliga omstämningar innan dessa är stretchade.
3. Fungerar pedalerna?
4. Finns det gnissel eller andra missljud?
   Finns det missljud så kan det vittna om omild transport/flytt.
   Missljud kan också bero på att delar som har till uppgift att dämpa ljud från mekaniken saknas eller har fallit bort.
5. Öppna locket upptill och titta på hammarna och hammarfilten.
   Sitter hammarna rakt och med jämna mellanrum eller liknar det ett plockepinn?
   Är filten vit och ren? Om det finns grå prickar så
   har filten börjat mögla och avslöjar att pianot stått i en alldeles för kall och fuktig miljö, t ex i ett garage.
6. Kvalitetsmekanik är att föredra, kolla efter märken som t. ex. Renner, Schwander, Langer, Yamaha, Steinway, Grotrian Steinweg eller Hellas.
   Plastdelar får inte förekomma, allt ska vara av trä! Pianot får inte ha överliggande dämmare! Detta medför extrakostnader eftersom mekaniken måste demonteras innan stämning. Köp inte heller ett pianino/pianette (lågt/litet piano) eftersom det saknar möjlighet till reparation och justering av mekaniken.
7. Spelkänslan! När du spelar på tangenterna, känns det bra? Spelar alla tangenter? Kärvar någon tangent eller repeterar den inte. Mekanik-fel! Innebär extrakostnader för reparation!